"don't leave me waiting here, lead me to your door." - well put, mr McCartney. förresten; mycket tydligt tecken på respekt från min sida när jag skriver någons namn med stor bokstav. principiellt skriver jag inte stor bokstav, varken i början av en mening eller i början av någons namn. jag vet inte, det bara känns... fel. ganska komiskt med tanke på att jag är galet besserwissrig när det kommer till språk och stavning. jag låter mig själv komma undan med rätt mycket. skämmer bort mig själv, rent av. det vet jag inte vad jag tycker om. men! problemet ligger i att jag tycker stora bokstäver ser fult ut i en sammanhängande text. jag tycker de sticker upp, de gör texten ojämn. många människor gillar inte att läsa en s.k "klumptext"; wall of text liksom. (hahah ! älskar när man refererar till väggar. det blir så bastant och orubbligt. lovely). men jag älskar det! det ser fint ut.
nåja.
nu ska jag pausa i skrivandet för att fixa klart i mitt rum. sen tror jag nog jag ska titta på girl interrupted. låt oss se. jag återkommer!
