tisdag 23 november 2010

tanken. den är spridd.

bild från bästa lägenheten i malmö. jag saknar rolf, han är där.
jag känner mig lite som uttrycket på bilden.

jobbijobbi hela dan. häromdan råkade jag skära mig i tummen, så nu är det lite svårt att skriva.
julia lyssnar på pachelbel. klassiker.

"fått en flaska i huvet, legat sövd på akuten, varit död i minuter, hela själen var bruten." the mental state of me. hela dan. nej, nu skojar jag till det här. men den där gubben i lådan, alltså. den blev populär snabbt. och ja, är det inte konstigt när man börjar gilla en låt man tidigare inte varit intresserad av? vad ändrades med den? varför blev den bättre? jag känner mig lite dumförklarad. gillar inte att gilla sådant andra gillar. hahaha vad menar du.

"ljusen är tända för de som har lämnat, gud vad jag längtar." från hjärtat-highwon. musiktips av anagina. ohhh yeeeah. doggedoggelito är tydligen poppis i de övre regionerna av långa landet lagom. inte.

jag vill känna att jag bor någonstans. just nu är läget lite instabilt kan man tycka. hoppas det faller på plats snart. men fan! faller på plats?! vad är man, fem?! ingen kommer fixa situationen åt en. man får fucking trycka skiten på plats själv. våld, alltid lösningen. imaginary violence. <3

lil wayne. alltså. svårt att fatta varför han är sexig. men så var det ändå inte så svårt. för han är den typen. den typen. kläderna är fula, men ändå är det sexigt, för det är skateigt och han har en gitarr. och han är liksom... som en planka som är böjd. ja, det låter vridet att vara tänd på böjt trävirke. men nä. hållningen, lite fittig attityd, kläderna som är fula men typiska. ja, man vill ju bara sätta med honom, rakt av. inge jävla sugarcoatin här inte. dessutom verkar han verkligen vara erfaren, han har förfan fyra kids och en låt som handlar om pussy, och hur gärna han vill knulla "every girl in the world". awesome, utrymme för oss alltså!

och eminem.. ska vi ens börja? ful, ful, ful. men ack så het. aggressionen. gud. jag... nä. tyst.

jaha. what else? jag jobbar på, kämpar med att inte fucka upp kassan på jobbet. får inte komma hem till jul. hahaha det har jag ju inte berättat! jag ska jobba på julafton, mellandagarna och nyår. haha vi ses, livet! nä, men jag är excited. ska bli spännande att testa mig och se om jag klarar de högtiderna ensam. testa sin styrka lite liksom. jag kommer antagligen få ett fett break down på julafton och lyssna på camebridge kings college choir's julskiva på repeat. påminn mig om att köpa den. men det löser sig. seriöst. jag får dricka jäger och dance dance like it's the last last night of my life, så löser det sig. vem blir ledsen på ett jäger/dance-party? nä, just det. stabil plan.

onsdag 17 november 2010

i'm hired. ooooooh yeah. nu är jag anställd på vero moda. awesoooome

måndag 15 november 2010

kom nyss på hur löjligt det är med vissa saker. exmpelvis, min vän julia, som jag nu snart känt i 2 år, skulle veta precis vad hon skulle köpa till mig i julklapp om hon skulle behöva det, men mina föräldrar som känt mig hela mitt liv och känner mig bätte än någon annan har ingen aning om vad jag skulle vara intresserad av att få i present.

söndag 14 november 2010

norwegian

nyinflyttad. ska man säga så? jag har tagit allt mitt smink(loves), en stor del av min garderob och några enstaka småprylar med mig och stoppat in dem i ett rum, i en lägenhet i trondheim. trots detta är det bara lägenheten min pappa har här. bäst jag bloggar om det. det enda vettiga.

vi har ett cupcakebageri runt hörnan, fairytale cupcakes heter det. haha. men jo. gott. vi köpte fyra st med tillhörande box. cute. har hittat en låt med pink jag gillar för första gången sedan 2004 typ. bra, den heter raise your glass.

'right, right, turn off the lights, we gonna lose our minds tonight, what's the dealio?'

såå, jag blev godkänd i min tentamen. woah! awesome.
nu är nästa steg to get a job.
och första steget i det steget är att översätta cvn till norska.

fuck, varför är det alltid så?
det är hundra små steg i varje steg som är ett av stegen på väg till något. det fucking störiga är att man aldrig vet varför man ska ta nästa steg, men att om man låter bli kommer man stå stilla och vänta tills man orkar ta nästa steg. vadfan?



såhär ser jag ut nuförtiden. nästan? eller? vet inte när denna bilden är tagen, men
känner att det inte är relevant nog för att jag ska orkar poängtera det. och ändå gjorde jag nyss det. MEN!! ahhh. nu orkar jag inte sitta och skriva ner rösterna i mitt huvud som bråkar längre.


tja, ses, blu

onsdag 10 november 2010

lil wayne. värsta farsan. gillar det.